Stil är dygd

Det bästa sättet att inte hamna i trender, som man från första början kan klassa som dåliga, är att aldrig gå in i dem. Just därför skriver jag detta inlägg, för att stoppa någonting som diverse cykelklädestillverkare verkar försöka profitera på till årets säsong. Jag talar givetvis om den blå-röd-svart-gul-grönrandiga världsmästartröjan. I allsköns reklamerbjudanden har jag under våren förstått, att jag numera kan köpa mig olika kläder, där de mer eller mindre heliga världsmästarfärgerna, har varit applicerade. Det är inte okej!
Jag inser att jag låter lite motsägelsefull, då jag för ungefär ett år sedan var påväg att lägga en mindre förmögenhet på en sadelstolpe, där dessa ränder återfanns. Låt mig då förklara: Det är inte samma sak! Visserligen är det nog också en glidning i vad som kan anses vara okej, men det är ändå inte samma sak. Inom cykelsporten finns en extrem fixering kring tröjor, vilket främst är av praktiska skäl, då olika positioner i ett etapplopp, eller i någon annan ranking, berättigar olika tröjor. Det finns dock en tröja som är mer mytomspunnen, och betydligt vackrare, än de andra. Det är världsmästartröjan, och den får endast bäras av den regerande världsmästaren. Att man som glad amatör har de fem ränderna på någon cykelkomponent kan väl passera, inte minst eftersom det oftast betyder att det är en dyr och bra komponent, men att som ickeregerande världsmästare använda dessa färger som sina egna är hädelse! Vad Eurosport kommentatorn, tillika stilfascisten, Anders Adamsson skulle säga, vet jag inte om jag vill höra. Klart står dock att man den här gången har gått över gränsen för vad som är okej, i en besinningslös jakt på profit. Jag hoppas innerligt att jag slipper möta någon lönnfet, om än glad motionär, iförd världens fem bästa färger på mina försommarturer.

2007 äger bara Paolo Bettini rätten till den sanna stilen, och det skall så förbli - Erik